L\u00e5t oss ta tv\u00e5 exempel fr\u00e5n de produkter som har st\u00f6rst klimatp\u00e5verkan och som konsumeras regelbundet: n\u00f6tk\u00f6tt och mozzarellaost. Concitos \u201dThe Big Climate Database\u201d ber\u00e4knar CO2e-p\u00e5verkan f\u00f6r n\u00f6tf\u00e4rs (i Danmark) till 37,03\u201341,15 kg CO2e per kg produkt (beroende p\u00e5 fetthalt) och f\u00f6r mozzarella till 6,63 kg CO2e per kg produkt. \u00c5 andra sidan, i CarbonClouds internationella databas (Climate Hub) med mer \u00e4n 50 000 produkter, ber\u00e4knas samma produkter till 22,64 kg CO2e per kg n\u00f6tf\u00e4rs och 10,08 kg CO2e per kg mozzarella. <\/p>\n
Uppenbarligen \u00e4r det n\u00e5got som inte st\u00e4mmer h\u00e4r.<\/p>\n
Skillnaden i resultat kan f\u00f6rklaras av skillnaden i ber\u00e4kningsmetoder. The Big Climate Database anv\u00e4nder C-LCA (Consequential Life Cycle Assessment) som f\u00f6ljer ISO 14040 som beskriver de allm\u00e4nna principerna och ramverket f\u00f6r en LCA, och ISO 14044 som beskriver kraven och riktlinjerna. Samtidigt anv\u00e4nder CarbonCloud A-LCA (Attributional Life Cycle Assessment) som f\u00f6ljer ISO 14067 som \u00e4r mer specifik om kvantifiering och rapportering av klimatp\u00e5verkan. Den f\u00f6ljer ocks\u00e5 riktlinjerna i ISO 14040 och 14044 och specificerar ytterligare hur man ska redovisa klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och klimatavtrycket f\u00f6r en specifik produkt. D\u00e4rf\u00f6r anses den vara den globala referensen f\u00f6r produkters koldioxidavtryck. <\/p>\n
I vardagligt tal betyder det att A-LCA tittar p\u00e5 en produkts klimatp\u00e5verkan just nu och talar om f\u00f6r oss hur den p\u00e5verkar milj\u00f6n f\u00f6r n\u00e4rvarande, utan att ta h\u00e4nsyn till vad som kan h\u00e4nda i framtiden. C-LCA tittar p\u00e5 hur en produkt kan p\u00e5verka milj\u00f6n i framtiden och tar h\u00e4nsyn till vad som kan h\u00e4nda om f\u00f6r\u00e4ndringar g\u00f6rs i produktionen eller konsumtionen. S\u00e5 A-LCA \u00e4r mer baserad p\u00e5 fakta om produkten och dess tillverkningsprocess och leveranskedja, medan C-LCA \u00e4r mer teoretisk och m\u00e5nga os\u00e4kerheter kan vara f\u00f6rknippade med tolkningarna av ber\u00e4kningarna. <\/p>\n
Faktum \u00e4r att f\u00f6rfattarna i bakgrundsrapporten till The Big Climate Database rekommenderar att den endast anv\u00e4nds f\u00f6r allm\u00e4n information och utbildnings\u00e4ndam\u00e5l. Den \u00e4r inte l\u00e4mplig f\u00f6r klimatetikettering, marknadsf\u00f6ring eller beskattning av specifika livsmedel. Den belyser ocks\u00e5 ytterligare begr\u00e4nsningar med databasen. <\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller n\u00e4ringsinformation p\u00e5 en livsmedelsprodukt \u00e4r informationen tydlig, enkel och viktigast av allt exakt. Hur \u00e4r det d\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller klimatinformation? Visst f\u00f6rtj\u00e4nar vi samma tydlighet, enkelhet och precision? Om det \u00e4nd\u00e5 fanns en branschstandard f\u00f6r att fastst\u00e4lla klimatp\u00e5verkan f\u00f6r de olika livsmedelsprodukter vi plockar upp varje vecka i v\u00e5ra stormarknader. <\/p>\n
Den danska regeringen h\u00e5ller med. Och i april 2022 inleddes utvecklingsarbetet f\u00f6r ett f\u00f6rslag om hur en framtida klimatetikett i Danmark skulle kunna se ut. Etiketten \u00e4r avsedd att hj\u00e4lpa konsumenterna att v\u00e4lja livsmedel med ett l\u00e4gre klimatavtryck n\u00e4r de handlar. Och samtidigt st\u00f6dja och fr\u00e4mja livsmedelsproduktion med en l\u00e4gre klimatp\u00e5verkan. <\/p>\n
F\u00f6r att utveckla klimatetiketten tillsattes en arbetsgrupp best\u00e5ende av danska veterin\u00e4r- och livsmedelsverket och intressenter fr\u00e5n detaljhandeln, livsmedelsindustrin och konsumentorganisationer. Gruppen slutf\u00f6rde sitt arbete och l\u00e4mnade sina rekommendationer till Jacob Jensen, minister f\u00f6r livsmedel, jordbruk och fiske, den 27 april 2023. Nu, tv\u00e5 \u00e5r senare, har vi fortfarande ingen f\u00e4rdigst\u00e4lld klimatetikett. <\/p>\n
F\u00f6rseningen orsakas av ett dilemma inom danska veterin\u00e4r- och livsmedelsverket. Fram till nyligen r\u00e5dde det konsensus mellan den ursprungliga intressentgruppen och ministeriet om att den danska klimatetiketten skulle backas upp av data med hj\u00e4lp av A-LCA-ber\u00e4kningar. Detta \u00e4r allm\u00e4nt accepterat av den vetenskapliga v\u00e4rlden och av EU:s arbetsgrupper som arbetar med att etablera en EU-omfattande klimatetikett. Nu tyder nya rapporter p\u00e5 att ministeriet \u00f6verv\u00e4ger att anv\u00e4nda C-LCA. <\/p>\n
A-LCA-metoden g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r livsmedelsproducenter att ber\u00e4kna, kartl\u00e4gga, f\u00f6rst\u00e5 och agera p\u00e5 klimatavtrycket f\u00f6r sina produkter. Var sker utsl\u00e4ppen? Var i leverans- och produktionskedjan sker majoriteten av utsl\u00e4ppen? Vad kan g\u00f6ras f\u00f6r att minska dem? Det uppmuntrar livsmedelsproducenter att innovera mot en mer h\u00e5llbar framtid, och med den nyligen inf\u00f6rda danska koldioxidskatten ger A-LCA ett tydligt s\u00e4tt f\u00f6r tillverkare att ber\u00e4kna koldioxidminskningen. Genom att ta h\u00e4nsyn till detaljer i varje steg i processen fr\u00e5n g\u00e5rden till butikshyllan, g\u00f6r det det m\u00f6jligt f\u00f6r livsmedelstillverkare att identifiera var i livsmedelskedjan de kan g\u00f6ra de st\u00f6rsta f\u00f6rb\u00e4ttringarna. <\/p>\n
Concitos C-LCA-metod erbjuder genomsnittliga klimatp\u00e5verkningar och \u00e5terspeglar d\u00e4rf\u00f6r inte de stora variationer som kan finnas inom varje produkttyp. Till exempel, i ost, har The Big Climate Database (C-LCA) samma siffra (6,63 kg CO2e per kg produkt) f\u00f6r f\u00e4rskost, bl\u00e5m\u00f6gelost, Danbo, mozzarella och Parmesan. Medan CarbonCloud har individuella siffror f\u00f6r var och en av dessa olika osttyper. <\/p>\n
EU arbetar f\u00f6r n\u00e4rvarande ocks\u00e5 med en klimatetikett, Product Environment Footprint (PEF), och som ett EU-land f\u00e5r Danmark inte utveckla en oberoende och obligatorisk klimatetikett. Eftersom EU-m\u00e4rket kommer att backas upp av A-LCA-metoden \u00e4r det inte vettigt f\u00f6r Danmark att utveckla en klimatetikett med en alternativ metod. Detta bekr\u00e4ftas av Niels Peter N\u00f8rring, klimatdirekt\u00f6r f\u00f6r danska jordbruks- och livsmedelsr\u00e5det, som tillsammans med majoriteten av den 16-ledam\u00f6ter stora intressentgruppen har skrivit till danska veterin\u00e4r- och livsmedelsverket f\u00f6r att h\u00e5lla sig till den ursprungliga planen. Vilket \u00e4r att skapa en klimatetikett med ett dubbelt syfte: att g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r konsumenterna att g\u00f6ra klimatv\u00e4nliga val och att ge producenterna ett b\u00e4ttre incitament att minska klimatavtrycket f\u00f6r livsmedelsprodukter. <\/p>\n
<\/strong><\/p>\n <\/strong><\/p>\n <\/strong><\/p>\n Referenser<\/strong><\/p>\n L\u00e5t oss ta tv\u00e5 exempel fr\u00e5n de produkter som har st\u00f6rst klimatp\u00e5verkan och som konsumeras regelbundet: n\u00f6tk\u00f6tt och mozzarellaost. Concitos \u201dThe Big Climate Database\u201d ber\u00e4knar CO2e-p\u00e5verkan f\u00f6r n\u00f6tf\u00e4rs (i Danmark) till 37,03\u201341,15 kg CO2e per kg produkt (beroende p\u00e5 fetthalt) och f\u00f6r mozzarella till 6,63 kg CO2e per kg produkt. \u00c5 andra sidan, i CarbonClouds […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":18740,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[458],"tags":[],"class_list":["post-18739","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/planetdairy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18739","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/planetdairy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/planetdairy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/planetdairy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/planetdairy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18739"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/planetdairy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18739\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/planetdairy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18740"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/planetdairy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18739"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/planetdairy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18739"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/planetdairy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18739"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}\n